På promenad genom dödsparken

Bakläxa för mig...alldeles för lite inlägg....inte bra. Jag spänner bältet och försöker lova en bättring.


-Vi kan ju gå genom dödsparken, föreslår Gustav med en självklarhet som får mig att stanna upp och bli förvirrad
-Dödsparken? Svarar jag efter en stund
-Jaaa, du vet där bakom st knut
-Jaha, du menar Kyrkogården
-Jaja, kyrkogård dödspark samma samma..

Vi promenerar genom kyrkogården ibland. Det är fint och sorgligt. Man kan inte tro att man är mitt i stan, det är lummigt och grönt och stora träd överallt, det måste vara ett av de bästa platserna att bli begraven på. Vi läser på gravarna och funderar på vem som gömmer sig bakom namn och årtal. I Lördags passerade vi bebis efter bebis grav, då var det inte så mycket att fundera på. Det var bara konstigt, bebisar ska inte dö. Aldrig.

Så har David och Kajsa gift sig. Fredagen den 10 oktober stegade de ut på rådhustrappan som sambos, älskare, vänner och makar. Finare kan det inte bli. 
På lördagen hölls det fest. Det blev bra. Goood mat. Fint sällskap. 
Jag höll ett "icke"tal och vi tävlade i KajsaochDavid-kunskap, tjejerna vann överlägset. 
Kvällen slutade på Hipp. Vi dansade och svettades. Spillde rödvin på Anders. Spillde öl på Martin. Hällde vin i min sko. Hällder ur vin ur min sko.

Efter att jag bytt skor till mina medhavda nike var det roligt och provocerande, och framförallt lättare, att tokdansa och svettas (det går inte att tokdansa utan att svettas, det hör ihop. Om man tror att man tokdansat men inte är svettig alls, då har man gjort fel.) I princip alla andra (inte i vårt sällskap) snyggdansade. Snyggdansa är inget för oss, herregud, David och Kajsa hade ju gift sig, det måste firas med tokdans. Vi släppte loss till Hanson, Madonna, Roxette och ja, allt annat. Det var bra. Och svettigt.  

På söndagen vaknade vi av bebisbajs deLuxe. Det är så det är när man är småbarnsförälder säger alla, men vi skakar på huvudet och vill inte veta av mer rekordbajs kl 06.00 på söndagmorgon. Tack men nej tack.


Jajaja...Abbe är sjuk...igen. Han har feber hostar och kan knappt andas. Jag kan knappt andas.
Nu har han fått astmakittet med hem och ska inhalera fyra gånger om dagen. Airomir (Var det inte en karaktär i Sagan om Ringen...) nebunette, pulmicort och amimox. Fy fasen för att vara förkyld.


Denna veckan har jag lärt mig:

Att det är bättre att tokdansa och svettas ordentligt än att snyggdansa och svettas lite.

Det kostar om det ska smaka. Medicin är dyrt.
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0