underbara

Abbes nya spjälsäng (som jag målat), löv på Ystadsgatan och fina hus på Kristianstadsgatan.

Igår tackade jag JA till att vara med i en undersökning. Jag promenerade som bäst på gågatan när det kom fram en undersökare till mig. "Vill du vara med i en undersökning om flaskvatten, du får en trisslott när det är färdigt" frågade hon mig med finaste service leendet på läpparna. "Hmm" tänkte jag, "jag gillar ju inte flaskvatten." men bestämde mig för att vara med iallafall, det är ju trots allt så att hela Gustavs och min ekonomiska framtid bygger på att någon av oss vinner pengar på triss, så en gratis sådan är ju lockande. Jag fick komma in på Royal och sätta mig framför en dator, fyra glas med vatten stod färdiga glas X, Y, Z och W. Nu var det min uppgift att bedömma vilken som var godast, friskast, hade bäst eftersmak och vilken som var ungdomligast. Jag drack och smuttade och bedömde och gurglade och funderade och svarade fint på frågor. Efter ett tag blev jag illamående av allt smakande och fick då helt sonika tänka på trisslotten och den eventuella vinsten (och eventuella ekonomiska stabiliteten som följd) för att kunna motivera mig att fortsätta. När allt var klart och jag fick min trisslott hade Abbe hunnit somna i vagnen (när jag vände mig om låg han dubbelvikt över sina leksaker och suttade så fint på nappen), tre störtskurar hade dragit förbi och illamåendet i magen hade eskalerat. Det var en tråkig undersökning på alla sätt. Jag sög på karamellen och skrapade inte lotten förrens flera timmar senare...men ingen vinst, inget, inget. Jag mådde illa och drack äckligt flaskvatten för inget.

Fy fasen vad det är fint med gult. Man blir glad och varm. Om gult inte funnits hade världen varit bra mycket tråkigare. Tänk om jag hittar en fin gul klänning, det skulle vara bra. Ja, ja, gult är aldrig fult, så är det.

Jäkla hosta håller mig uppe om nätterna, stackars Abbe. Det går inte, jag är inte van vid sånt, Abbe har ju alltid sovit så bra. Det funkar inte att helt plötsligt efter ett halvår vakna på nätterna, jag vet inte hur man tar hand om ett nattvaket barn! Dessutom blir dagarna en endaste bomulls tofs av trötthet och jag kan inte komma ihåg vad det var jag skulle göra, säga eller blogga om..Det är inte bra, jag får börja anteckna små post it lappar till mig själv....eller börja sova lite bättre kanske? Imorgon blir det att gå till vårdcentralen så att Abbe kan charma alla sjuksköterskor och andas lite mera ventoline förståss. Det gör ont i Abbes hals och i mammas hjärta.